Nævnet meddelte i december 2022 opholdstilladelse (K-status) til en kvindelig statsborger fra Afghanistan. Indrejst i 2015. Flygtningenævnet udtalte: ”Ansøgeren har oplyst, at hendes far er [etnicitet] og at hendes mor er hazara, og at hun selv oprindeligt er shiamuslim fra [by], [by], Afghanistan. Ansøgeren har ikke været medlem af politiske eller religiøse foreninger eller organisationer eller i øvrigt været politisk aktiv. Ansøgeren har som asylmotiv henvist til, at hun frygter at vende tilbage til Afghanistan som enlig kvinde uden mandligt netværk og at blive slået ihjel af Taliban. Ansøgeren har endvidere henvist til, at hun er konverteret til kristendommen, samt at hun efter sit syv års lange ophold i Danmark er blevet præget af vestlige værdier, herunder at hun spiser svinekød, ikke går med tørklæde og kan udtrykke sine holdninger, hvilket vil medføre at befolkningen vil opfatte hende som vantro og ”fordærvet” af Vesten. Ansøgerens advokat har i sit indlæg [fra slutningen af] 2022 anført flere asylmotiver, men advokaten har anmodet Flygtningenævnet om udelukkende at forholde sig til asylmotivet ”enlig kvinde uden mandligt netværk”. Flygtningenævnet bemærker, at situationen i Afghanistan efter Flygtningenævnet traf afgørelse i ansøgerens asylsag [i slutningen af] 2016 har udviklet sig betydeligt, idet Taliban siden medio august 2021 har overtaget magten i Afghanistan. Flygtningenævnet kan bl.a. henvise til EASO´s rapport ”Country Guidance: Afghanistan; Common analysis and guidance” udgivet i november 2021 og Udlændingestyrelsens rapport ”Country of origin information (coi) brief report; Afghanistan; Recent events” udgivet i december 2021. Det fremgår tillige af Migrationsverket – RÂTTSLIGT STÂLLINGSTAGANDE. Prøvning af skyd fra den 30. november 2022: ”2.2 Situationen för kvinnor och flickor Ett flertal regler och bestämmelser rörande kvinnors och flickors rörelsefrihet, yttrandefrihet, rätt till utbildning, tillgång till hälsovård mm har införts av talibanernas de factostyre. I oktober 2022 ska det ha införts nya restriktioner som utestänger kvinnor från att studera en rad olika ämnen på statliga universitet. I november 2022 tillkännagavs därtill ytterligare begränsningar när kvinnor förbjöds att besöka parker, gym och allmänna badhus. Talibanstyret har redan i tidigare dekret uttalat att det bästa sättet att uppfylla hijab-kravet för kvinnor är att inte lämna hemmet om det inte är nödvändigt. Ett dekret som innebär att män kan bestraffas för kvinnors vandel kan påverka mäns beteenden och medföra exempelvis ökat våld i hemmen. I mitten av november 2022 meddelade talibanrörelsen att den högste ledaren Hibatullah Akhundzada uppmanat domare i landet att fullt ut tillämpa sharia. Kvinnors och flickors rörelsefrihet och andra rättigheter har således begränsats avsevärt i Afghanistan med betydande påverkan på deras möjligheter att försörja sig, få tillgång till vård och utbildning samt söka skydd undan våld. FN:s särskilda rapportör för de mänskliga rättigheterna i Afghanistan har i september 2022 konstaterat att i inget annat land missgynnas kvinnor och flickor på samma sätt i alla aspekter av sina liv. Tendenserna under det gångna året indikerar vidare att det är de mer konservativa och hårdföra krafterna inom talibanrörelsen som haft det avgörande inflytandet över utvecklingen medan mer moderata krafter har fått foga sig. Det finns inga tecken på att detta är på väg att förändras på något avgörande sätt. Mot bakgrund av vad som framgår i aktuell landinformation har rättschefen kommit fram till följande bedömning. Situationen i Afghanistan för kvinnor bedöms vara sådan att deras grundläggande mänskliga rättigheter kränks, och att detta sker genom bl.a. rättsliga, administrativa, polisiära och/eller judiciella åtgärder som i sig är diskriminerande eller som genomförs på ett diskriminerande sätt, jfr artikel 9.2 b skyddsgrundsdirektivet. Migrationsverket bedömer att det är sannolikt att kvinnor och flickor i Afghanistan i allmänhet, inbegripande även kvinnor och flickor i familj med manligt överhuvud, genom en ackumulation av olika åtgärder riskerar att utsättas för diskriminering på en sådan nivå och med så kraftiga begränsningar av sina grundläggande fri-och rättigheter att detta vid en framåtsyftande bedömning når upp till förföljelse, jfr artikel 9.1 b skyddsgrundsdirektivet. Detta medför att en asylsökande kvinna eller flicka från Afghanistan ska bedömas vara flykting på grund av tillhörighet till viss samhällsgrupp, det vill säga kön, enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen. Efter att ett skyddsbehov konstaterats, måste det utredas och bedömas om den sökande ska uteslutas enligt 4 kap. 2 b § utlänningslagen från att anses som flykting.” Flygtningenævnets koordinationsudvalg besluttede den 15. december 2022, at der i sager vedrørende afghanske kvinder og piger bør anlægges en lempet bevisvurdering henset til den vilkårlighed og usikkerhed, hvormed Talibans de facto myndighedsudøvelse sker, samt den fortsatte alvorlige forværring af forholdene for kvinder og piger, som de seneste baggrundsoplysninger afspejler. Det indebærer, at tærsklen for, hvornår en kvindelig afghansk asylansøger må anses at have sandsynliggjort, at hun risikerer forfølgelse, er lavere end i en almindelig asylsag. Flygtningenævnet har ikke fundet grundlag for at tilsidesætte ansøgerens forklaring om, at ansøgeren ved en tilbagevenden til Afghanistan må anses som en enlig kvinde uden mandligt netværk. I lyset af den aktuelle situation i Afghanistan og de foreliggende oplysninger om enlige kvinders retsstilling i Afghanistan finder Flygtningenævnet herefter, at hun har behov for international beskyttelse som nævnt i udlændingelovens § 7, stk. 1. Flygtningenævnet meddeler derfor ansøgeren opholdstilladelse i medfør af udlændingelovens § 7, stk. 1.” Afgh/2022/77/CARA
